Morgondagens medborgare - vad säger de?

Enligt undersökningen "Morgondagens medborgare", ICCS 2009, är kunskapsnivån ofändrad. Men utifrån att skollagen betonar värdegrunden så kastar jag mig över den delen som handlar om 14-åringarnas värderingar. Jag har klippt in några av frågorna som imponerade på mig och skulle kunna platsa på vilken workshop i hållbar utveckling var som helst.

Tänk att vi har kan få svar på följande frågor: Hur ser svenska ungdomar på värdet av jämställdhet mellan män och kvinnor? Kommer dagens 14-åringar att rösta i valen när de blir vuxna? Vad kan egentligen svenska elever om politik och samhälle och hur intresserade är de?

"Den svenska profilen i korthet
Bland de svenska 14-åringarna finns relativt många som säger sig vara ointresserade av politik och samhällsfrågor. Det visar sig också i en internationellt sett låg aktivitet i föreningar och organisationer, diskussioner om politik och samhällsfrågor i familj och kamratkrets liksom i hur många som genom massmedia följer med i vad som händer i samhället.

Däremot är de svenska ungdomarnas kunskaper goda i en internationell jämförelse och här finns ett starkt stöd för demokratins grundvärden och lika rättigheter för olika grupper i samhället.

Särskilt skiljer de svenska eleverna ut sig genom en hög värdering av jämställdhet, där Sverige ligger högst av de deltagande länderna, men svenska elever ligger också relativt högt i värderingen av rättigheter för invandrare och olika etniska grupper.

Många elever vill och kan påverka sin skolvardag och försöker också göra det. Många kan också tänka sig att delta i politik och samhälle som vuxna – faktiskt något fler än för tio år sedan!

Om de svenska ungdomarna visar ett jämförelsevis lågt engagemang i politiska frågor, så är de alltså ändå engagerade i demokratins värden och olika gruppers rättigheter i samhället och där finns hos ganska många en handlingsberedskap inför framtiden. Denna generaliserade bild baserar sig förstås på genomsnittsvärden."

Är detta den bespottade skolan som förbereder våra unga för framtiden med detta resultat? Vilken av de internationella undersökningarna ska vi bygga vår diskussion och beslut på?

Skollagen slår ett slag för maten

I skollagen som nu är beslutad står att maten ska vara näringsrik! Det är strålande att vi har kommit så långt att inte bara idrottsmännens prestationer förknippas med vad de äter, utan att också vad barnen äter spelar roll för deras utveckling.

Jag ser gärna Jamie Olivers matprogram och nu har jag just bevittnat hans Don Quijote kamp för att förbättra skolmaten i USA. Det är att jämföra med en skräckfilm då jag mellan fingrarna förundras över att de inte har bestick och ifrågasätter vad ungarna ska med bestick till. Klart overkligt!

Heja skollagen!

Skollagen ska inte ta upp utbildningens kunskapsmål men intressant är att VÄRDEGRUND får 43 träffar. Jag kände mig lite slö när jag tar mig igenom detta dokument via sökord men det försvann när jag förstod att 1348 inte var ett årtal utan antal sidor i skollagen.

Vad är då viktigt enligt skolllagen?

Värdegrunden för skolväsendet tas upp. Är det någon nyhet att den offentliga skolan ska vara icke-konfessionell medan i den fritstående skolan får ha konfessionella inslag men att dessa ska vara frivilliga? (Det här är jag som inte vet eller ens ids kolla vad det stod i den förra. En fråga till någon på riktigt, inget retoriskt eller sånt)

"En viktig byggsten i det svenska skolväsendet är de internationella åtagandena om mänskliga rättigheter som Sverige som stat har gjort." Jag hade inte kunnat säga det bättre själv och sen blir det bara bättre:

"det behöver tydligare framgå att skolans värdegrund baseras på de mänskliga rättigheterna. Bestämmelserna och principerna i de internationella överenskommelserna måste genomsyra hela utbildningen.

Mänskliga rättigheter och barnkonventionen lyfts fram som internationella åtaganden men jag vill tro att Sverige också tar FN:s årtionde för lärande för hållbar utveckling på fullaste allvar och att UNECE - Strategi för utbildning för hållbar utveckling också ska genomsyra hela utbildningen.

I ett avsnitt om elevhälsan hittar jag en definition och en sympatisk skrivning om att arbetet ska ske i en bred samverkan: "elevernas arbetsmiljö, skolans värdegrund som t.ex. arbetet mot kränkande behandling och undervisningen om tobak, alkohol och andra droger och övrig livsstilsrelaterad ohälsa, jämställdhet samt sex- och samlevnadsundervisning m.m." För mer detaljer hänvisas till läroplanen.

Prisad vare skollagen! Snacka om att skolans uppdrag för en hållbar utveckling slås fast. För vilka nyckelområden är centrala i lärande för hållbar utveckling?

"Hållbar utveckling handlar om frågor som rör värde, moral, mänskliga rättigheter, demokrati, delaktighet, jämställdhet, etnicitet, makt, samhälleliga intressekonflikter och vår relation till naturen. Hur dessa frågor behandlas och integreras i den pedagogiska verksamheten/undervisningen så att de bildar en helhet blir centralt i ett lärande om hållbar utveckling."

Bra va!?

Undervisning eller utbildning?

Särskiljande av utbildning och undervisning i skollagen är intressant. I mina öron låter det som att undervisning förvisas till klassrummet:

“I den nya skollagen definieras undervisning som målstyrda processer under ledning av lärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande av kunskaper och värden. “Regeringen anser mot den bakgrunden att det i detta sammanhang i stället finns anledning att använda termen utbildning, som är ett vidare begrepp än undervisning och även kan omfatta annan verksamhet än undervisning i den inre och yttre miljön, t.ex. på skolgården och i matsalen. Utbildning kan även omfatta annan verksamhet t.ex. vid lägerskolor, utflykter, studiebesök eller studieresor.

Men om de målstyrda processerna som leder till lärande sker i skolskogen eller på studiebesök? Får de då räknas med i betygen? Kan det då räknas in i det som skolan är ålagd att göra? Hur ska jag tolka reaktionerna jag får vid marknadsföring av utomhuspedagogik eller företagsamt lärande? ”Vi har inte tid med det. Vi har så mycket annat viktigt att göra” Karakteristiskt för lärande för hållbar utveckling är att: ”Lärandet är verklighetsbaserat med nära och täta kontakter med natur och samhälle.” Jag är ett stort fan av utomhuspedagogik. Att lära in ute! Eller som vi NaturligtVisare fick lära oss i början av 90-talet. Utebildning istället för inbillning.

Jag har länge letat den forskning som visar att människan lär sig bäst och mest genom att sitta i en stol i ett avgränsat rum, eftersom det ibland är svårt att få det som sker i andra lärmiljöer att betraktas som riktig undervisning och något som bedöms och betygsätts. Allt utanför klassrummet är jippo och inte på riktigt. Kanske jag övertolkar skrivningen i skollagen här och att den befäster min känsla för vad jag upplevt. Ja, att jag rentav läser skollagen som f_n läser bibeln? Kanske har inte lärande några rumsliga begränsningar, hos politiker, föräldrar, lärare eller elever?

Hållbar utveckling i skollagen

Jag älskar sökfunktionen i pdf-dokument även om svaren inte alltid blir vad jag önskar. Det blir tre sidor där orden "hållbar utveckling" återfinns.

1. I återgivandet av remissvar på portalparagrafen:
"Svenska Unescorådet anför Sveriges höga ambitioner inom området hållbar utveckling och klimat, både internationellt och nationellt, samt de överenskommelser om utbildning för hållbar utveckling som ingåtts som skäl för att begreppet hållbar utveckling införs i skollagen."(s 220)

och som sagt: "avsikten med portalparagrafen i skollagen inte är att lägga fast utbildningens kunskapsmål" och "Vad gäller t.ex. miljö anger läroplanerna att miljöperspektivet ska vara ett av de övergripande perspektiven i all undervisning".

2. "Skolans undervisning ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa" hållbar utveckling.(s 221)" HÄR är alltså stället där insikten om hållbar utveckling ger sig till känna...

3. Den tredje träffen är där man tar upp den nya lärarutbildningen: "hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109,(s 357) men så heter den inte ens längre.

Fort var det gjort men nu är det inte så enkelt, för det är mycket inom lärande för hållbar utveckling som tas upp i den nya lagen utan att det har fått etiketten hållbar utveckling. För att kunna göra det måste det finnas en insikt och kunskap om vad hållbar utveckling är.

Nu till dagens gissning; VEMS röst kan det vara som vi hör i UNESCO-rådets remissvar?

Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet (Prop. 2009/10:165)

Sesam öppna dig - skollagen

Övergripande mål med utbildningen är något jag ser fram emot att hitta i den pågående debatten. Nu ska jag börja min uppdatering med att sätta tänderna i propositionen till ny skollag. Vilka förutsättningar kan den ge för ett lärande som våra barn förtjänar?

Något jag INTE har sett fram emot är ändringar av portalparagrafen. Egentligen behövs ingen annan definition av hållbar utveckling än den förra formuleringen: “Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö". Detta förklaras med att avsikten med portalparagrafen i skollagen inte är att lägga fast utbildningens kunskapsmål. Det kan jag kanske köpa och att målen bäst beskrivs i läroplaner och kursplanerna men det är ändå med sorg i hjärtat som jag måste göra om mina föreläsningar där jag med stolthet har presenterat portalparagrafens skrivning.

Kanske att förslaget om en samlad elevhälsa kommer att underlätta för lärarnas arbete. Alla försök till att förbättra stödet och inte bara befogenheter till pedagogerna är lovvärt. Är det någoning som inte har förändrats sedan jag själv var aktiv lärare så är det hur unga människor mår och det faktum att den sociala ohållbarheten ibland överskuggar allt annat i verksamheten. Mycket av våra pedagogers tid och energi går åt till att se och ta hand om ungdomar som mår dåligt. Jag har själv känt mig mycket ensam och förtvivlad som klassföreståndare på högstadiet när jag har haft elever med tankar på självmord.

Att förklara att unga människor mår dåligt i Sverige och vilka uttryck det tar sig är något som jag misslyckades med att förklara för ekokommunvänner från Machakos i Kenya. Men varför och hur kan unga människor som har det så bra som ni har det i Sverige må så dåligt? Mental försurning, vattenrikt men kärlekslöst klimat eller vad? Vad jag än sa så förstod inte Margret varför unga flickor i Sverige valde att skära sig själva. Svaret på denna fråga tycker jag vi ska prata mer om men också vad vi kan göra. Eller så är det jag som överdriver?

Den sociala dimensionen är dock inget som vi kan överlämna till skolan att fixa. Jag blir förbannad när skolan får skäll för att den inte lyckas lösa problem som är våra gemensamma samhällsproblem. Den nya skollagen talar mycket om skolans arbetsmiljö och jag håller med om att en god arbetsmiljö är grunden för en lyckad verksamhet.

Men jag är också övertygad om att vi behöver lära unga människor vad som är långsiktigt hållbart i alla dimensioner, lokalt och internationellt och att arbetet med detta ger framtidstro och det är något som vi alla mår bra av.

Sammanfattningen av förslag till ny skollag