Svenska 14-åringar lär sig lika mycket

Morgondagens medborgare heter en internationell undersökning där man kan få veta mer om svenska 14-åringars kunskaper och värderingar. 14-åringar i 38 länder har besvarat samma kunskapsprov och samma enkäter, vilket har gjort det möjligt att jämföra deras kunskaper, värderingar och deltagande på områdena demokrati, samhälle och medborgarskap.

Kanske finns det någon medicin för att bota min förtjusning över utredningar o dyl. Men jag tycker att det är viktigt att tyckande om tillståndet i i den svenska skolan ska baseras på annat än just tyckande.


Denna undersökning är intressant för den jämför både kunskapsnivån men ger också indikationer på hur det går med skolans demokratiuppdrag. För att inte tala om att den ger en inblick i uppföljningen av det viktiga värdegrundsarbetet! En del av både frågor och resultat känner jag igen från min favoritutredning; SOU 2004:104. Där gjordes en inventering av resultaten av arbetet med de kriterier som är utkristalliserats som viktiga för lärande för hållbar utveckling.

Var det bättre förr och lär sig dagens elever allt mindre och blir det värre?

Sorry, det är inte den här undersökningen som ovanstående formulerngar har baserats på. Den visar på goda kunskaper och till och med att vi inte har försämrats under en tioårsperiod.

De svenska eleverna placerar sig en bra bit ovanför det internationella genomsnittet på kunskapsprovet. En grupp om fyra länder – däribland Danmark och Finland – får signifikant bättre resultat. Därefter följer en grupp om sju länder vars resultat inte skiljer sig signifikant från varandra. Sverige ingår i den gruppen, tillsammans med bland andra Polen, Italien och Irland.

En mindre del av provet går att jämföra med en tio år äldre studie på området som Sverige deltog i. De svenska elevernas resultat nu är inte sämre än de svenska elevernas resultat då – till skillnad från de flesta andra av de länder som deltog både nu och då.

Så oförändrade kunskaper och mer om värderingarna enligt denna undersökning kommer...

Ropen skalla - ekonomikunskaper åt alla!

Är det de med sämsta betygen i världen som ställer till det här i världen? Jag skulle gissa att de ekonomer som är skyldiga till USA:s budgetunderskott var riktigt duktiga elever och hade de allra bästa av betyg. Kan någon förklara för mig hur USA kan ha ett underskott på 165.040.000.000 dollar bara i juli månad. Har de inte tillräcklig utbildning eller är det tänkt att utbildningen ska leda till detta?

Någonting måste hända och det snabbt med ekonomiutbildningarna i världen! Detta är ohållbart! Nu får de ta och skärpa sig och konsumera sig ur detta!

Dödar skolan kreativiteten?

Kan inte låta bli att lägga in ett favoritklipp som svarar på min fråga om varför utbildning. Det finns visst många intressanta debatter där ute, jag vet, även om jag klagar :)

Hållbar utveckling i skollagen

Jag älskar sökfunktionen i pdf-dokument även om svaren inte alltid blir vad jag önskar. Det blir tre sidor där orden "hållbar utveckling" återfinns.

1. I återgivandet av remissvar på portalparagrafen:
"Svenska Unescorådet anför Sveriges höga ambitioner inom området hållbar utveckling och klimat, både internationellt och nationellt, samt de överenskommelser om utbildning för hållbar utveckling som ingåtts som skäl för att begreppet hållbar utveckling införs i skollagen."(s 220)

och som sagt: "avsikten med portalparagrafen i skollagen inte är att lägga fast utbildningens kunskapsmål" och "Vad gäller t.ex. miljö anger läroplanerna att miljöperspektivet ska vara ett av de övergripande perspektiven i all undervisning".

2. "Skolans undervisning ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa" hållbar utveckling.(s 221)" HÄR är alltså stället där insikten om hållbar utveckling ger sig till känna...

3. Den tredje träffen är där man tar upp den nya lärarutbildningen: "hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109,(s 357) men så heter den inte ens längre.

Fort var det gjort men nu är det inte så enkelt, för det är mycket inom lärande för hållbar utveckling som tas upp i den nya lagen utan att det har fått etiketten hållbar utveckling. För att kunna göra det måste det finnas en insikt och kunskap om vad hållbar utveckling är.

Nu till dagens gissning; VEMS röst kan det vara som vi hör i UNESCO-rådets remissvar?

Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet (Prop. 2009/10:165)

Var det bättre förr?

Lärde sig barnen mer förut när det var ordning och reda?

Utbildningshistorik är något jag gärna lär mig mer av. De historiker som jag lyssnat på kan inte säga om det var bättre förr men däremot var det annorlunda. Vad man lärde sig och vad som satte sig i själen är det svårt att få reda på för det har inte dokumenterats.

Intressant är att det som är alltid kommer tillbaka i olika hög grad är kanontänkandet och att “facts and dates” sällan är ute. Vem bestämmer vilken “kunskap” som alla ska lära sig utantill? Denna kunskapssyns populäritet är lätt att förstå utifrån att det är lätt att mäta medan däremot förståelse och att omsätta kunskap i handling och praktik är svårt att mäta och bokföra.