Ropen skalla - ekonomikunskaper åt alla!

Är det de med sämsta betygen i världen som ställer till det här i världen? Jag skulle gissa att de ekonomer som är skyldiga till USA:s budgetunderskott var riktigt duktiga elever och hade de allra bästa av betyg. Kan någon förklara för mig hur USA kan ha ett underskott på 165.040.000.000 dollar bara i juli månad. Har de inte tillräcklig utbildning eller är det tänkt att utbildningen ska leda till detta?

Någonting måste hända och det snabbt med ekonomiutbildningarna i världen! Detta är ohållbart! Nu får de ta och skärpa sig och konsumera sig ur detta!

Positiv förstärkning och friskfaktorer

I vilken verkligen lever vår skolminister? För mig känns det som om det just nu är en massiv satsning på gårdagens lösningar och att dessa ska lägga grunden för framtidens skola. Förbud och "end of pipeline" lösningar är det enda jag hör.

Samtidigt är det inom näringslivet självklart att det grundläggande i allt förbättringsarbete en tro på positiv förstärkning. Istället för att hitta på nya hot och straff för den höga sjukfrånvaron så tittar man på vilka faktorer det kan vara som gör att vissa aldrig är sjuka, dvs vilka friskfaktorer som företag ska befrämja och på så sätt minska sjukfrånvaron.

Detta är också ett självklart perspektiv i dagens skola. "Salutogent perspektiv för hälsa och lärande", "Social, emotionell träning" (SET) och "Livskunskap" är bara några begrepp som ingår i skolors hållbarhetsarbete.

Ett arbetsmiljöarbete som den nya skollagen slår fast behövs. Jag tycker att våra barn är betjänta av ett helhetsperspektiv på hur arbetsmiljön ska förbättras. Varför inte grunda den på beprövad forskning och erfarenheter?

Ner med piskpolitiken!

Härmed röstar jag på morot istället för piska! Morot i form av formidabel satsning på ett meningsfullt lärande. En lärandemiljö där aktiviteterna känns så meningsfulla för ungarna själva och för världen så att skolk blir ett minne blott. Där fokus är på den inre motivationen som drivkraft för att lära sig mer för var dag och växa som människa.

Var det bättre förr?

Lärde sig barnen mer förut när det var ordning och reda?

Utbildningshistorik är något jag gärna lär mig mer av. De historiker som jag lyssnat på kan inte säga om det var bättre förr men däremot var det annorlunda. Vad man lärde sig och vad som satte sig i själen är det svårt att få reda på för det har inte dokumenterats.

Intressant är att det som är alltid kommer tillbaka i olika hög grad är kanontänkandet och att “facts and dates” sällan är ute. Vem bestämmer vilken “kunskap” som alla ska lära sig utantill? Denna kunskapssyns populäritet är lätt att förstå utifrån att det är lätt att mäta medan däremot förståelse och att omsätta kunskap i handling och praktik är svårt att mäta och bokföra.

Betyg, ja, men varför och hur?

Jag hittar en hel del inlägg i mediadebatten när jag söker efter åsikter om betyg men vad ligger bakom begreppet betyg? Jag har ingenting emot betyg och finner debatten om betygens varande eller ickevarande lika fascinerande som att betrakta målarfärg som torkar, helt i klass med om det ska vara bokstäver eller siffror eller vid vilken ålder de ska kunna divideras.

Intressant för mig är att diskutera vad betygen har för funktion och vad vi vill ha dem till i dag och i framtiden. Betyg för att mäta kunskapen om den kristna läran eller nykterhet som vi haft förut kan vi enkelt räkna bort men mycket annat verkar hålla genom tiderna.Det sägs att redan på 1200-talet handlade kunskapsbedömning om prov och examinationens betydelse för lärarnas undervisning och elevernas lärande.

Vad är betygens viktigaste funktion? Hur skulle en rangordning kunna se ut? Vad är det den offentliga debatten handlar om när betygen blir en viktig valfråga?

Att sortera och göra urval för högre studier, reglera maktförhållanden, upprätthålla ordning, gradera kunskap, bidra till jämlikhet i samhället och en likvärdig bedömning i landet, ett stöd för lärarna, ett sätt att styra lärarna, ett stöd för lärandet, informera om någons lärande, motivera eleverna. Har jag glömt något?

Nu måste jag ta rast innan jag tänker vidare kring det som är riktigt intressant nämligen vad kunskap är, vad vi tycker är viktigt att mäta och vilka metoder som borde användas.