Heja skollagen!

Skollagen ska inte ta upp utbildningens kunskapsmål men intressant är att VÄRDEGRUND får 43 träffar. Jag kände mig lite slö när jag tar mig igenom detta dokument via sökord men det försvann när jag förstod att 1348 inte var ett årtal utan antal sidor i skollagen.

Vad är då viktigt enligt skolllagen?

Värdegrunden för skolväsendet tas upp. Är det någon nyhet att den offentliga skolan ska vara icke-konfessionell medan i den fritstående skolan får ha konfessionella inslag men att dessa ska vara frivilliga? (Det här är jag som inte vet eller ens ids kolla vad det stod i den förra. En fråga till någon på riktigt, inget retoriskt eller sånt)

"En viktig byggsten i det svenska skolväsendet är de internationella åtagandena om mänskliga rättigheter som Sverige som stat har gjort." Jag hade inte kunnat säga det bättre själv och sen blir det bara bättre:

"det behöver tydligare framgå att skolans värdegrund baseras på de mänskliga rättigheterna. Bestämmelserna och principerna i de internationella överenskommelserna måste genomsyra hela utbildningen.

Mänskliga rättigheter och barnkonventionen lyfts fram som internationella åtaganden men jag vill tro att Sverige också tar FN:s årtionde för lärande för hållbar utveckling på fullaste allvar och att UNECE - Strategi för utbildning för hållbar utveckling också ska genomsyra hela utbildningen.

I ett avsnitt om elevhälsan hittar jag en definition och en sympatisk skrivning om att arbetet ska ske i en bred samverkan: "elevernas arbetsmiljö, skolans värdegrund som t.ex. arbetet mot kränkande behandling och undervisningen om tobak, alkohol och andra droger och övrig livsstilsrelaterad ohälsa, jämställdhet samt sex- och samlevnadsundervisning m.m." För mer detaljer hänvisas till läroplanen.

Prisad vare skollagen! Snacka om att skolans uppdrag för en hållbar utveckling slås fast. För vilka nyckelområden är centrala i lärande för hållbar utveckling?

"Hållbar utveckling handlar om frågor som rör värde, moral, mänskliga rättigheter, demokrati, delaktighet, jämställdhet, etnicitet, makt, samhälleliga intressekonflikter och vår relation till naturen. Hur dessa frågor behandlas och integreras i den pedagogiska verksamheten/undervisningen så att de bildar en helhet blir centralt i ett lärande om hållbar utveckling."

Bra va!?

Positiv förstärkning och friskfaktorer

I vilken verkligen lever vår skolminister? För mig känns det som om det just nu är en massiv satsning på gårdagens lösningar och att dessa ska lägga grunden för framtidens skola. Förbud och "end of pipeline" lösningar är det enda jag hör.

Samtidigt är det inom näringslivet självklart att det grundläggande i allt förbättringsarbete en tro på positiv förstärkning. Istället för att hitta på nya hot och straff för den höga sjukfrånvaron så tittar man på vilka faktorer det kan vara som gör att vissa aldrig är sjuka, dvs vilka friskfaktorer som företag ska befrämja och på så sätt minska sjukfrånvaron.

Detta är också ett självklart perspektiv i dagens skola. "Salutogent perspektiv för hälsa och lärande", "Social, emotionell träning" (SET) och "Livskunskap" är bara några begrepp som ingår i skolors hållbarhetsarbete.

Ett arbetsmiljöarbete som den nya skollagen slår fast behövs. Jag tycker att våra barn är betjänta av ett helhetsperspektiv på hur arbetsmiljön ska förbättras. Varför inte grunda den på beprövad forskning och erfarenheter?

Undervisning eller utbildning?

Särskiljande av utbildning och undervisning i skollagen är intressant. I mina öron låter det som att undervisning förvisas till klassrummet:

“I den nya skollagen definieras undervisning som målstyrda processer under ledning av lärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande av kunskaper och värden. “Regeringen anser mot den bakgrunden att det i detta sammanhang i stället finns anledning att använda termen utbildning, som är ett vidare begrepp än undervisning och även kan omfatta annan verksamhet än undervisning i den inre och yttre miljön, t.ex. på skolgården och i matsalen. Utbildning kan även omfatta annan verksamhet t.ex. vid lägerskolor, utflykter, studiebesök eller studieresor.

Men om de målstyrda processerna som leder till lärande sker i skolskogen eller på studiebesök? Får de då räknas med i betygen? Kan det då räknas in i det som skolan är ålagd att göra? Hur ska jag tolka reaktionerna jag får vid marknadsföring av utomhuspedagogik eller företagsamt lärande? ”Vi har inte tid med det. Vi har så mycket annat viktigt att göra” Karakteristiskt för lärande för hållbar utveckling är att: ”Lärandet är verklighetsbaserat med nära och täta kontakter med natur och samhälle.” Jag är ett stort fan av utomhuspedagogik. Att lära in ute! Eller som vi NaturligtVisare fick lära oss i början av 90-talet. Utebildning istället för inbillning.

Jag har länge letat den forskning som visar att människan lär sig bäst och mest genom att sitta i en stol i ett avgränsat rum, eftersom det ibland är svårt att få det som sker i andra lärmiljöer att betraktas som riktig undervisning och något som bedöms och betygsätts. Allt utanför klassrummet är jippo och inte på riktigt. Kanske jag övertolkar skrivningen i skollagen här och att den befäster min känsla för vad jag upplevt. Ja, att jag rentav läser skollagen som f_n läser bibeln? Kanske har inte lärande några rumsliga begränsningar, hos politiker, föräldrar, lärare eller elever?

Dödar skolan kreativiteten?

Kan inte låta bli att lägga in ett favoritklipp som svarar på min fråga om varför utbildning. Det finns visst många intressanta debatter där ute, jag vet, även om jag klagar :)

Ner med piskpolitiken!

Härmed röstar jag på morot istället för piska! Morot i form av formidabel satsning på ett meningsfullt lärande. En lärandemiljö där aktiviteterna känns så meningsfulla för ungarna själva och för världen så att skolk blir ett minne blott. Där fokus är på den inre motivationen som drivkraft för att lära sig mer för var dag och växa som människa.

Hållbar utveckling i skollagen

Jag älskar sökfunktionen i pdf-dokument även om svaren inte alltid blir vad jag önskar. Det blir tre sidor där orden "hållbar utveckling" återfinns.

1. I återgivandet av remissvar på portalparagrafen:
"Svenska Unescorådet anför Sveriges höga ambitioner inom området hållbar utveckling och klimat, både internationellt och nationellt, samt de överenskommelser om utbildning för hållbar utveckling som ingåtts som skäl för att begreppet hållbar utveckling införs i skollagen."(s 220)

och som sagt: "avsikten med portalparagrafen i skollagen inte är att lägga fast utbildningens kunskapsmål" och "Vad gäller t.ex. miljö anger läroplanerna att miljöperspektivet ska vara ett av de övergripande perspektiven i all undervisning".

2. "Skolans undervisning ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa" hållbar utveckling.(s 221)" HÄR är alltså stället där insikten om hållbar utveckling ger sig till känna...

3. Den tredje träffen är där man tar upp den nya lärarutbildningen: "hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109,(s 357) men så heter den inte ens längre.

Fort var det gjort men nu är det inte så enkelt, för det är mycket inom lärande för hållbar utveckling som tas upp i den nya lagen utan att det har fått etiketten hållbar utveckling. För att kunna göra det måste det finnas en insikt och kunskap om vad hållbar utveckling är.

Nu till dagens gissning; VEMS röst kan det vara som vi hör i UNESCO-rådets remissvar?

Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet (Prop. 2009/10:165)

Var det bättre förr?

Lärde sig barnen mer förut när det var ordning och reda?

Utbildningshistorik är något jag gärna lär mig mer av. De historiker som jag lyssnat på kan inte säga om det var bättre förr men däremot var det annorlunda. Vad man lärde sig och vad som satte sig i själen är det svårt att få reda på för det har inte dokumenterats.

Intressant är att det som är alltid kommer tillbaka i olika hög grad är kanontänkandet och att “facts and dates” sällan är ute. Vem bestämmer vilken “kunskap” som alla ska lära sig utantill? Denna kunskapssyns populäritet är lätt att förstå utifrån att det är lätt att mäta medan däremot förståelse och att omsätta kunskap i handling och praktik är svårt att mäta och bokföra.