Tokyo tar emot

Nu är vi på japansk mark. Risfält och bambuträd flimrar förbi det nya snabbtåget från flygplatsen till västra Tokyo dit vi ska.

Jag kan meddela att alla vi är feberfria och att våra pass är i ordning. Det tog ett tag innan de hade tittat sig mätta på våra pass och värmekameran som kontrollerade vår kroppstemperatur försäkrade oss om att ingen hade en fördröjd kroppstemperatur. Himla tur att den inte mätte skrattnivån.

Trötta men välbehållna och med Mats bagage kvar i Amsterdam men med ett löfte om det ska transporteras dit vi ska i morgon så var tåget chockerande 12 minuter försenat. Trots det så kändes det som SJ genast borde komma på studiebesök. Riktigt imponerade blev vi av att alla stolar vändes om i färdriktningen och komforten …

En timme tar tåget och eftersom vi ligger åtta timme före så är det snart dags för en eftermiddagsvila på en halv timme när vi kommer fram. Sedan bär det av ut i det vimlande storstadslivet för att hårdträna pinntekniken och mätta ögonen med neon.