Nu när vi har lärt oss den japanska avskedscermonin att komma ihåg att vinka åt värdarna som står kvar så länge de syns så är det dags att åka hem.
Resan hem blir ovanligt tyst. Alla är trötta och längtar hem nu och ingen kunde riktigt sova på planet. Det var vi nog för trötta för. Vi syns och hörs!
1 kommentar:
Det blev tomt efter att ni åkt. Lena
Skicka en kommentar