Sommarens fråga

Vad är sommarens mest plågsamma insikt? En radiofelsägning ledde till att jag började fundera på detta? Genialt utropade jag tills de hann korrigera sig och ställa om den utifrån vilken insekt det handlade om.

Jag kommer inte att kunna låta bli att fundera på denna ofrivilliga djupsinnighet. Givetvis utifrån en positiv vinkel, (vad annat göra när man har bestämt sig för att enbart producera positiva inlägg) nämligen vad som kommer att bli min mest värdefulla insikt denna sommar.

Det är en fråga som jag ska ställa till mina medmänniskor i höst och ser fram emot att få ta del av vilka tankar som sol och semester bidragit till.

Inspirerande världsmedborgare

Lena, Sachiko, Lisa, Susanne och Ira ses i Stockholm för att ha roligt och ses i det verkliga livet efter många års digital kontakt. Erfarenheter av arbete med hållbar utveckling i Japan, USA, Sverige och Kenya avhandlas under en underbar försommarkväll på Djurgården. Jag hinner vara med en liten stund och får ta del av den gemensamma kvinnokraft som denna församling tillsammans bidrar till i världen.

Delad framtidstro är oändlig

Den första internationella konferensen är till ända. Vi har konstaterat hur vi har samma grundläggande behov men olika sätt att tillgodose dem på beroende på var på jorden vi bor. Kul att få lite exempel på sånt man säger. Det är också fascinerande att höra hur folk från olika länder berättar om hur de arbetar med Det Naturliga Stegets systemsyn. Hur alla kan använda detta oavsett om det är en amerikansk, kanadensisk eller italiensk lokal utveckling.

Jag återser våra Åländska vänner som sedan de varit i Robertsfors och lärt sig av misslyckanden och framgångar åkt hem för att få upp hållbar utveckling på den politiska agendan. De ställde upp i valet och drev på så sätt frågorna. Målet var inte att bli valda utan att få alla partier att ta in frågan i sina partiprogram och de lyckades och fick också en del mediauppmärksamhet.

Alla hoppas vi att Kusajima ska vinna borgmästarvalet. Han vann allas hjärtan med sin föreläsning om hur de i Japan har bekämpat ett dammbygge men också när han stegade upp på scenen och spelade blues på munspel. Vi fick också se videosnuttar från resan som Gunnar och Stig-Valter gjorde i hans kommun.

Den italienska videon som först filmades snett för att sedan göra en "flip over" för att understryka om att det är frågan om ett perspektivskifte är förevigt fastbränd på näthinnan. Eric visade också breven som de fått från SEKOM och USA och som de använt hemma hos sig för att visa att de är en del av en global rörelse.

I USA hade man fått med sig den lokala tidningsmannen som ett sätt att sprida budskapet. Intressant var verkligen alla exempel på hur man knutit till sig ambassadörer från olika delar av samhället. Från stora hotellägare till idrottsmän.

En får bara hoppas att hjärnan har kapacitet att lagra den oändliga mängd kunskap som sköljde över mig under två intensiva dagar. Hur roligt vi hade kommer jag garanterat att minnas.