110 000 demonstrerar för ändringar i skolböcker

Igår demonstrerade 110 000 människor på Okinawa i Japan. Denna underbara söderhavsö där man redan på Napoleons tid var känd som ett fredsälskande folk. Inga vapen men däremot möttes främlingar av lutspelande ynglingar. Just här rasade markstriderna under andra världskriget och minst 150 000 människor dog 1945.

Många av dem, civilbefolkning som soldater, begick kollektiva självmord. Nu vill man rensa ut referenser i historieböckerna om den japanska arméns inblandning i detta och det är detta som ledde till de största demonstrationerna på öarna sedan de lämnades över till Japan från USA 1972. Vad skönt att så många människor vägrar försköna historien i nationalistisk anda.

"Toshinobu Nakazato, chairman of the prefectural assembly and the director general of the rally committee, said it is an undeniable truth that mass suicides resulted from military orders, enforcement and inducement.
"It is our duty to hand this down as a historical fact to generations to come and to make sure that such a brutal war never occurs again," he said."


110 000 protest history text revision

Mänskliga rättigheter

Egentligen vill vi alla leva i fred på jorden och ändå lever 39 miljoner barn i konfliktländer och där ligger inte fokus på utbildningens innehåll. Milleniemålet om utbildning för alla är något som jag påminner mig själv om då och då. Om mänskliga rättigher har Eleanor skrivit så bra om. (attans att man inte kan få till nåt sånt här själv) Eleanor Roosevelt:

Human rights:

"Where, after all, do universal human rights begin?

In small places, close to home so close and so small that they cannot be seen on any maps of the world.
Yet they are the world of the individual person;
the neighbourhood he lives in;
the school or college he attends;
the factory, farm or office where he works.
Such are the places where every man,
woman and child seeks equal justice,
equal opportunity,
equal dignity without discrimination.
Unless these rights have meaning there,
they have little meaning anywhere.
Without concerted citizen action to uphold them close to home,
we shall look in vain for progress in the larger world."

Ny svensk UNESCO professor

Ingrid Pramling Samuelsson, professor i pedagogik är vår nyaste UNESCO-professor i ”Early Childhood Education and Sustainable Development”. Hon lyfter upp förskolans roll i ESD och att Sverige är intressant eftersom det är så många av våra barn som går på förskola och för att förskolan har placerats inom det formella utbildningssytemet vilket inte alltid är fallet i andra länder.

Att lära in ute

Efter fika runt elden och engelska och mattelektionen som gavs av Umeregionens Naturskola var det dags att idka den genuint japanska traditionen; att byta visitkort.

Ett gemensamt språk

Ett gemensamt språk är en bra förutsättning för att vi tillsammans fort som fasen ska utveckla vårt lärande. Detta är något som vi verkligen känner av gentemot Japan där engelskkunskaperna är något som måste förbättras för att vi ska kunna lära av varandra. Här är det dags för "Engelska ute" för våra gäster.

Lära varandra

Här plockar dekadens fader lingon i Åkullsjön. En förrymd kalv tittar på. Denna morgon hade jag den stora äran att vara lärare till Abe. Först under en spännande färd då han provade på att köra bil med växellåda och att köra på höger sida av vägen. Till frukost blev det sen lingonsyltkokning.

Dekadens fader

Under den första veckan i september tog vi emot ett studiebesök av en grupp som kom för att studera CSR och ESD i Sverige. En av deltagarna är Abesan från ESD Research Center at Rikkyo University i Tokyo.

Här ses han tillsammans med Bo Samuelsson i Göteborg (som förbereder uppföljningskonferensen av Gbg 2004).

Av Carl Lindberg får jag höra att denne Abe är "dekadens fader" och på golfrestaurangen i Robertsfors svarar Abe på min fråga om varför Carl har gett honom detta epitet.

Än en gång påminns jag om att det är enskilda människors insatser som leder till förändring. Denne man har lett olika kommittéer i Japan som samlat frivilligorganisationer (NGOs) redan inför Rio de Janeiro och varit ordförande i kommittén som gav förslaget om att FN ska prioritera utbildning för hållbar utveckling till Johannesburg Summit. Han är en ledande person i ESD - J (Education for Sustainable Development - Japan)

Carl jobbar på

FN har deklarerat att utbildning för hållbar utveckling ska vara ett högprioriterat område från och med år 2005 till och med 2014. Denna dekad lever i allra högsta grad kvar hos de som arbetar vidare för att ta ett ansvar för denna internationella dialog. ”In order to change the world – we have to change our way of learning” var något som kännetecknade konferensen i Göteborg 2004; "Learning to change our world" som aviserades i Johannesburg. En av dem som med ett oförtrutet engagemang arbetar vidare för detta är Carl Lindberg som ansvarade för konferensen då det begav sig.

Framtidens lärande

Här får jag svar på mina grubblerier om vad ett lärande för framtiden är tänkte jag när jag såg rubriken här ovan. Den nya sortens tavla "Smartboard" verkar verkligen läcker men ingen teknik i världen är svaret för mig och min ständiga fråga.

Nämligen vad vi - med den smartaste, energieffektivaste tekniken - bör rusta våra barn med inför framtiden? Education for what?

Kan vi spela roll?

Vad kan lilla Sverige göra för att världen ska bli hållbarare? Kan vi inspirera andra genom att göra och visa vad vi gör? Här kommer lite information om ekokommunrörelsen som vuxit upp i USA med inspiration från Sverige.

Här kan du läsa mer om vilka 11 lokalsamhällen i Wisconsin som tagit politiska beslut om att bli "ekokommuner" utifrån svensk förebild och om resan som bidragit till inspirationen. Tack Lisa för att du berättar om det ni gör!
http://www.1kfriends.org/Eco-Municipalities.htm

160 städer i USA är med

Pittsburgh är en av de 160 amerikanska städer som har gått med i den internationella rörelsen; Cities for Climate Protection.
http://www.post-gazette.com/pg/07229/810242-53.stm?cmpid=HBEHTML
Tack Cindi för att du lär mig om vad som händer hos er i USA.

Finns det någon Fair Trade City i USA?

Umeå funderar på att kvala in i ligan för Fair Trade City och blir i så fall i gott sällskap i Europa. Men visste du vilken stad som blev den första certifierade i USA?
Rätt svar är Media, Pennsylvania

http://visitmediapa.com/fairtrade/

Naturvetenskap och Hållbar utveckling

Varför fick jag aldrig lära mig när jag gick i skolan att natur- vetenskap handlade om livet och dess förutsättningar? Den ilskan är en av mina drivkrafter till att lära mig mer om hur utbildning kan förändras. För mig som humanist har resan ut i naturvetenskapens land för att få en bättre bild av Naturens ramar varit en mycket rolig resa. Här måste jag citera Anna Vikström som har skrivit den intressanta avhandlingen ”Ett frö för lärande”:

”- Naturvetenskap handlar om att förstå vissa grundläggande och generaliserbara begrepp om livet på jorden och naturens möjligheter och begränsningar,... i botten handlar det för elevernas del om demokrati. Den som inte ha en viss naturvetenskaplig förståelse får mycket svårt att fatta egna beslut om ur man till exempel skapar en hållbar samhällsutveckling.”

Naturvetenskap som ”det viktigaste ämnet” i ett eget stuprör avskiljt från alla andra ämnen försöker jag dock motverka.

Skogsrika Japan

Mogami Biomass Valley är ett koncept inom Yamagata Läns lokala utvecklingsplan som antogs i mars 2006 och sträcker sig över en tioårsperiod. Mogami-området är till 80% täckt av skog. Planen syftar till att utveckla ett kretsloppssamhälle i samklang med naturen och utveckla industrin i samma anda, bland annat genom att utnyttja den rikedom av biomassa som finns där.

Mogami Biomass Valley är tänkt att stimulera jord- och skogsbruket och därigenom skapa nya värden samt motverka växthuseffekten. Kommuner, myndigheter,universitet, forskning, NGOs, skogs- och jordbrukskooperativ samverkar. Tack Lena, för ett spännande, gott exempel från Japan!

Förutsättningar för lärande

Att arbeta för en hållbar skola innebär med automatik att man behöver se över organisationen för att öka rektorernas och lärarnas förutsättningar för sitt arbete med hållbar utveckling. Finns det då framgångsfaktorer vid ett lyckat förändringsarbete?

”Knowledge management” är något som har använts i skolor som lyckats genomföra större förändringar. Fast det är nog inte ett begrepp som används av dessa framgångsrika lärare och skolledare. Receptet för en lyckad förändring är att dela på erfarenheterna. Detta har jag länge känt och försökt skapa förutsättningar för i de skolnätverk som jag har varit rådgivare för och nu har jag hittat fler vetenskapliga belägg för detta.

Pär Larsson har i sin avhandling ” Förändringens villkor” kommit fram till att den skola som lyckades bäst med att genomföra en större förändring var den där lärarna fått tillgång till varandras kunskaper, kompetenser och erfarenheter.